PICASSO

Kanadagåsen Picasso är den nyaste i gänget. Han flyttade nyligen till området och hade svårt att hitta sin plats. Folk reagerade på hans sätt att vara – som om något skavde – men Picasso förstod aldrig riktigt varför. Där han bodde tidigare hade han aldrig stuckit ut. Här kändes allt bekant, och ändå var det som att alla följde andra koder, som om de spelade ett spel han inte lärt sig reglerna till.

Dagarna blev ensamma. Ibland kunde det kännas som att han gick omkring osynlig bland alla andra, utan att riktigt höra hemma någonstans.

Av en slump träffade han Odin under ett öppet hus för läxhjälp på det lokala biblioteket. Odin erbjöd sig att hjälpa honom med en svenskauppgift, och i hans sällskap kunde Picasso plötsligt andas igen. Det var inget som skavde där – de klickade direkt. Genom Odin fick han träffa de andra: Pipette, Caesar, Rosie, Mozart och Dennis – och Picasso visste direkt att han ville göra allt för att få stanna kvar.

Picasso har alltid haft svårt för läsning och skrivning. När han öppnar en bok är det som om bokstäverna får fötter, springer omkring och byter plats, och texterna blir omöjliga att förstå. Skolan har därför ofta varit en kamp. Det värsta han vet är högläsning – bara tanken får hjärtat att rusa och svetten att bryta fram. Men med bild och måleri är det annorlunda. Färger och former talar direkt till honom, på ett sätt som ord aldrig gjort. När han målar vet han exakt vad han ska göra för att fånga känsla och likhet. Det dröjde inte länge innan de andra i gänget lade märke till hans talang – och det var också så han fick sitt smeknamn: Picasso.